Fri lek på Simsalabim

Igår åkte jag och Hugo direkt till Simsalabim från dagis. Hugo sov i vagnen när jag kom, men han vaknade lagom till att vi skulle kliva på bussen.

Simningen gick super! Vi hittade på en övning som gick ut på att jag kastade ut två leksaksbåtar till kanten, Hugo simmade dit, tog tag i kanten, jag flyttade båtarna ett par meter, Hugo gick apa längs stången, tog båtarna, jag kastade dem till andra kanten dit Hugo simmade och så vidare. Hugo tyckte att det var jätteskoj och sa hela tiden "Pa! Pa! Pa!" när han gick apa. Och jag hejade på: "Apa! Apa! Apa!" :D

Hugo fick även hoppa i från kanten och han tyckte att det var jätteskoj så länge jag såg till att han inte hamnade under vattnet med huvudet!

Vi tränade även en hel del ryggsim och Hugo var superduktig. Han njöt verkligen av att ligga på rygg. Han låg t o m och flöt långa stunder. Jättekul med tanke på att ryggläge i vattnet aldrig varit en favorit. :)

This is it!

Igår kväll var jag och såg "Michael Jackson's This is it" på bio. Jag säger varken bu eller bä om filmen. Inget nytt direkt om man säger så. Men lite häftigt att se hur OTROLIGT duktig den karln var när han improviserade på scen! Han säger ett par gånger att han måste hålla tillbaka på sången för att spara på rösten. Man kunde också se att han höll tillbaka rejält på dansen. Hans kropp var förmodligen väldigt sliten. Inte undra på det. 50 bast! Jag skulle inte tro mina ögon om min t ex min mamma ställde sig på en scen och utförde de danskonststycken som Michael Jackson lyckats prestera under sitt liv som artist... ;)

På grund av att han höll tillbaka så mycket på dansen i filmen så fick jag inte den där riktiga "ryskänslan" som jag får när jag ser liveframträdanden från Michales storhetstid. Tyvärr. Man ser några glimtar (förmodligen från de senare repetitionerna) där han använder sin kropp mer och det är underbart att se!

Under filmen tänkte jag mycket på hur sliten The King of Pop måste ha varit den här sista tiden han var i livet. Både fysiskt och psykiskt. Och jag påstår inte alls att det skulle bero på att konsertarrangören drev på Michael för hårt som några fans gått ut med. Nej, jag tror att sanningen är att Michaels kropp länge varit utarbetad. Han tog starka smärtlindrande preparat redan i början av 90-talet och har enligt tidningar sagt till Lisa-Marie Presley att "jag kommer att sluta så som din far gjode" under tiden de var gifta. Jag tror att han själv trodde att han skulle gå bort tidigare än han gjorde faktiskt!

Mentalt måste han ha lidit något fruktansvärt! Tänk att sedan 10 års ålder ha blivit förföljd av skrikande tonårstjejer överallt i världen. Ständigt påpassad. Fans som rycker i kläder och hår så fort de får chansen. Tänk att ha blivit förföljd och hånad av pressen i decennier. Lägg därtill att den här personen var otroligt känslig som individ och inget hellre ville än att få vara ifred. Tänk att behöva ägna timmar åt en förklädnad bara för att kunna gå ut och ta en nypa frisk luft utan att bli påhoppad och förföljd. Fruktansvärt!!! Jag kan absolut förstå hur mycket han måste ha lidit. Ångest!

Jag tänkte också mycket på vilka bra peruker Michael måste ha haft. Obduktionsrapporten säger att Michael var mycket sliten kroppsligt och att han var (mer eller mindre?) skallig. Skalligheten är väl i ärlighetens namn inte så konstig!?!?!? Kom ihåg att han var 50 år! Och skulle inte det räcka som ursäkt så var han med om en brandolycka i början av 90-talet (vid en inspelning till Pepsi-reklam) då bland annat hans hår fattade eld. Och sedan är det också möjligt att alla mediciner (droger om ni så vill) påskyndat håravfallet (?).

Michael gjorde ett bra jobb för att behålla sin image. Och ärligt talat, jag skulle inte vilja se några bilder på den verkliga, magra och skalliga Michael Jackson. Nej, jag ser hellre att pop-ikonen lever vidare så som världen ser honom nu. Låt hans talang, dans och musik leva vidare! Michael levde för musiken och jag tycker att vi alla skall lämna honom ifred nu efter hans död och minnas det positiva han gjort för omvärlden!

Hugos önskelista

Julen närmar sig och jag gillar att vara ute i god tid med julklapparna. Så härmed efterlyser jag önskelistor från kusiner och andra :)


Hugos önskelista är påbörjad och ser ut så här. Den kommer säkert att uppdateras efter hand.


HUGO ÖNSKAR SIG:
- Duplo "Big city zoo", 125 delar, #5635, 999 kr
- Leksaksspis från Micki (den klassiska röda)
- Riktiga bestick för barn
- Ett barnbord och barnstol där han kan sitta och rita (måste vara stabilt, de på IKEA är vi inte nöjda med då vi tycker att stolarna verkar lätta att välta bakåt...)
- Leksaksgräsklippare (synd att han inte fyller år på våren istället....)
- Pussel från 2-3 år
- Kritor
- Fingerfärg och passande papper
- Böcker om tåg
- Tåg av alla de slag, men skall det vara påbyggnadsset så skall det vara Brio tåg
- Katter gillar han nu...

Jag kommer nog att köpa en bebisdocka till Hugo så att han har en egen bebis att leka med när riktiga bebis kommer. Kanske kommer önskningar på tillbehör när jag bestämt mig för vad det blir för docka... :)

Kläder har han i massor i strl 86/92. Han är i tillväxtfas just nu, men jag vet inte om han stannar innan han drar nästa storlek så jag vågar inte önska några kläder... Förutom de som vi redan önskat av mormor ;)

Vaccineringen är igång!

Förra veckan startade vaccineringen av Sveriges befolkning. Barn i riskgrupper och sjukvårdspersonal har vaccinerats förra veckan och den här veckan. Schemat för följande grupper ser ut så här (inom Landstinget i Östergötland):

vecka 44-46: Vuxna i riskgrupper samt gravida
vecka 47-48: Barn 3-6 år via BVC
vecka 47-49: Skolbarn
vecka 48 och framåt: Allmänhet

Samtidigt som massvaccineringen startat så har rapporter om biverkningar strömmat in till Läkemedelsverket. Jag tog precis en snabb titt på deras bankett som man skall fylla i ser ut. En ruta som man kunde kryssa i rapporten handlade om missbildningar! Jag blev genast mer tveksam till att vaccinera mig!

Jag tillhör ju en riskgrupp eftersom jag är gravid, men jag vet ändå inte om jag vill vaccinera mig eftersom biverkningarna är så okända. Det enda som jag ser som positivt med en ev vaccination är att bebisen förmodligen är skyddad mot svininfluensa under sina 6 första levnadsmånader, vilket är otroligt bra, för man vill INTE ha en bebis som blir supersjuk. Positivt är också att jag själv blir skyddad under tiden då jag är höggravid och mina lungor inte kan jobba på lika bra som normalt.

MEN, i övrigt är jag alltså skeptisk. Tänk om något skulle hända fostret p g a vaccineringen! Det skulle vara hemskt!

Jag talade om för min barnmorska att jag inte var helt övertygad om att vaccinera mig. Hon är kanon och kommer vanligen med bra svar. Men när det gällde vaccination mot svininfluensa lät hon mest som en robot som rapade upp rekommendationerna ang gravida och vaccination mot svininfluensa. "Fördelarna överväger riskerna" går dessa rekommendationer ut på. Men vilka är riskerna då??? Tydligen inte helt klart eftersom Läkemedelsverket nu uppmanar alla som får ovanliga biverkningar att rapportera dessa till dem...

OBS! Blanketten där man skall kryssa i och beskriva sina biverkningar är en allmän blankett för samtliga läkemedel.

Artikelläsardag

I eftermiddag skall jag ha möte med herr professorerna om den där artikeln som legat i byrålådan i drygt 2½ år. Satt hela dagen igår och läste igenom den och nu på morgonen har jag letat upp och skrivit ut artiklar som kommit ut inom ämnet de senaste 3 åren. Skall sätta mig och läsa nu. Behövde bara vila ögonen lite och skriva det här ;) Har svårt att uttrycka mig på svenska redan efter att ha läst engelska i ett dygn. Det poppar upp engelska fraser hela tiden och jag kommer inte på vad det heter på svenska.... Typ som det här: "Jag undrar om jag kan skylla "the lack of my ability to focus" på att jag är gravid?" Det kommer förmodligen att bli mycket svengelska när jag pratar de närmsta dagarna. Även det får jag väl skylla på graviditeten?

Pensionärer

Jag förstår inte alltid hur pensionärer tänker... De måste vara sjukligt hungrande efter närhet eftersom de:

1. Går till simhallen kl 6.30-8.00 på morgonen för att som lodrätta guppande flöten ligga i vägen för alla arbetsföra motionssimmare som vill hinna simma en runda innan jobbet.
2. Går till banken på lunchtid...
3. Åker och handlar på Ica Maxi på helgerna. De tar den största kundvagnen de kan hitta och går sedan och är i vägen med inget annat än en liter mjölk, lite semlor och några tepåsar i vagnen.

Vad är det mer som pensionärer hittar på "bara för att vara i vägen". Vet ni något?

Överraskning på Simsalabim

Igår kom vi till Simsalabim helt ovetandes om att lille Thure börjat i vår grupp! Superkul!!! Det var även fler "gamla bekanta" som kom tillbaka till gruppen.

Barnen är nu godkända Valfiskar och nu har sista 8-veckorskursen börjat. De fick prova på något nytt; att leka motorer till en motorbåt. Instruktören lade ut två flytande mattor som var båtar och så fick barnen vara båtarnas motorer och skjuta mattorna mot varandra. De första två gångerna fattade inte Hugo vad han skulle göra, men sista gången tog han i för kung och fosterland. Han sprattlade och sprattlade med benen och utstötte ljud som påminde om en kulstötare för att han tog i så :D Jätteduktig!

KUB

KUB står för "Kombinerat Ultraljud och Biokemisk serumundersökning". Det innebär att man gör en riskbedömning för kromosomavvikelser (t ex Down's syndrom) genom att ta ett blodprov och göra ett NUPP-test (ultraljud). Resultaten från dessa test analyseras och räknas ihop med den gravida kvinnans ålder och vikt och ut får man sannolikheten för att fostret skall ha vissa kromosomavvikelser.

I blodprovet analyseras halten av två hormoner; PAPP-A och fritt β-hCG. I NUPP-testen mäter man nackuppklarningen i fostrets nacke.

Det här testet är frivilligt och vi valde att göra det. Enbart baserat på min ålder skulle risken för att få ett barn med Down's syndrom vara 1/418. (Tycker jag låter som en hög risk! Hade jag vetat det innan så vete tusan om jag vågat bli på smällen igen ;) ) Efter KUB-analysen var siffran nere på 1/8356. Pust! Ingen större risk att barnet får Down's syndrom i alla fall. Nu håller vi tummarna för att allt annat går som det skall också :)

Hugo skall bli storebror!

Nu är det officiellt! Hugo skall bli storebror! Bilden visar det lilla ynglet som h*n såg ut i fredags... Helt proportionerlig med två armar, två ben, fjärilsformad hjärna och ett litet hjärta som tickar.

Linda vann Årets Blog star!

Modell och make: Linda H

Foto: jag

Med det här inlägget vill jag bara passa på att gratulera Linda Hallberg till sin utmärkelse "Årets blogstar" vid Blog awards i helgen. GRATTIS LINDA!!! :) Linda är supergullig och är grymt duktig på att sminka! Följ henne på nya bloggadressen: http://blogg.veckorevyn.com/lindas-sminkblogg/

Jag är ond

Jag måste erkänna att jag många gånger tänkt onda tankar när folk omkring mig fnyser eller ler åt mitt sätt att förhålla mig till mitt barn. De saker som folk förstår minst är:

1. Jag låter honom sova i vår säng halva nätterna (eftersom han efter 7 månaders kolik i början av sitt liv haft mycket svårt att sova och att somna själv). Många föräldrar tycker att det här är lite pinsamt och berättar inte gärna att de samsover med barnet. Jag tycker att det är fullkomligt naturligt att samsova. Om barnet själv vill såklart.
2. Allt som ställs fram på matbordet vid middagen skall han få smaka på, vilket innebär att mjölkprodukter är bannlysta vid gemensamma måltider (eftersom han är mjölkproteinallergiker).

Men det finns många fler exempel som jag inte orkar ta upp här.

Vid de tillfällen då jag möter frågande blickar, höjda ögonbryn, negativa kommentarer eller hånfulla leenden från omgivningen så kan jag inte stå emot mina egna ondskefulla tankar. Jag tänker att: "Jag hoppas att du någon gång får ett barn med kolik, ett barn som är allergiskt, ett barn som inte kan sova, ett barn som är väldigt känsligt och som kräver en hel del jobb. Helst skall förlossningen vara lite kaotisk också så att du blir lite omruskad. Då kanske du förstår vad det handlar om." Sedan ångrar jag mig. Så kan jag ju inte tänka! Stackars barn som skulle ha en så oförstående förälder. Nej, låt alla barn som är lite extra känsliga få föräldrar som lyssnar och agerar! Inga fler onda tankar från mig. Jag lovar! Kanske.

06.30 x 2

Sovmorgon, sovmorgon, sovmorgon. Hur härligt är inte det??? Hugo har bara vaknat en gång de två senaste nätterna, somnat om med en gång och sedan sovit till kl 06.30. Underbara, underbara Hugo!!! :D

Hugo har återhämtat sig

Idag har Hugo varit sitt gamla vanliga, glada jag. Både här hemma och på dagis. Snacka om att jag var nervös ett tag för att han kommit in i någon slags extrem trotsålder!!! Ett så negativt och gnälligt barn vill jag inte vara med om igen!!! Fy farao! Det gick inte att snacka med honom alls.

Idag gick det att förhandla med honom igen. Han gnetade emot vid middagsbordet för att han inte fick mer ketchup på tallriken när han ville. Förklaringen var att han redan hade massor av ketchup... Det godtog han efter lite tårar när jag förklarade att om han åt upp ketchupen så skulle han få mer. Glatt mumsade han i sig alltihop. 12 köttbullar, en halv dl ärtor och en dl makaroner skövlades ner i magen... Nog är han frisk igen! :D

Julmust

Gud vad jag längtar efter julmusten! Och pepparkakorna!!!

Artikel för publicering

Nu är det 2½ år sedan jag disputerade. Fortfarande har vi inte skickat in min tredje artikel om interaktionen mellan proteinet aktin och chaperoninerna TRiC och GroEL (bilden). Nu är vi i alla fall äntligen igång med finputsningen av texten. Allt är färdigt med den annars. Sjukt dåligt att den inte är inskickad ännu, men herr professor har hela tiden haft annat att prioritera framför den här artikeln.

Idag gör jag lite rutinarbete på labbet samtidigt som jag läser igenom min gamla text. Jag skall också ögna igenom ett antal artiklar som publicerats i ämnet efter min disputation.

Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man gör flera saker samtidigt så här. Jag får INTE glömma bort att jag kör en gel ute på lab, för då är en dags arbete ogjort!

Mer jobb!

Idag fick jag beskedet att jag får jobba på labbet året ut! Jippie! Känns kanon! Projektet känns jättekul och spännande och jag vill absolut inte lämna det innan det är "klart". Och med det menar jag innan vi har material för att publicera en vetenskaplig artikel. För "klar" blir man aldrig med forskning. Det väcks hela tiden nya frågor och funderingar under tiden man håller på.

Härligt med en hyfsad inkomst ett tag till. Däremot är det lite surt att jag inte hinner fota... Med Hugo som snart är 2 år så är det lite som att ha ett extra heltidsjobb hemma just nu. Och att lägga på plåtningar och kvällar med redigering på det - nej, då brakar nog både jag och hemmet ihop tyvärr.

En studiofotografering skall jag i alla fall hinna med innan jul. Det blir några barnfotograferingar som det ser ut nu. Jättekul! Ser verkligen fram emot denna dag!

Utställning

Oj då! Jag har visst en utställning att ordna med... Temat är jul och de foton jag har tänkt använda är bilder som jag tog i studion strax efter jul förra året. En del bilder är färdiga, andra har jag börjat redigera nu och ett fåtal har jag inte fotat ännu!!! En del att göra med andra ord. Det som irriterar mig mest är att jag inte lyckas hitta den dubbelhäftande monteringsadhesiv som jag använde till förra utställningen :( Annars har jag pappskivor och bilderna tar bara ett par dagar att beställa efter att jag väl gjort klart dem. Någon som kan tipsa mig om var jag hittar dubbelhäftande monteringsadhesiv på rulle? 40 cm brett skall det vara.

Fröken A2 när hon var gravid

De här fina människorna är nu stolta föräldrar till en liten pojke. Grattis och tack för att jag fick förtroendet att fota gravidmagen!

Tredagarsfeber

Hugo har haft tredagarsfebern nu i veckan, precis som jag misstänkte. Men jag trodde att det bara innebar att han skulle ha feber i 3 dagar och sedan var det över. Icke! Visst, febern gick ner igår, exakt 3 dygn efter att den dök upp med buller och bång. Men under eftermiddagen började herrn bli prickig på magen och idag är han prickig över hela överkroppen, rygg och mage, samt i pannan och upp under hårfästet. Det är tydligen vanligt att det blir så efter att febern gått ner i den här sjukdomen, och så länge prickarna är kvar så smittar han :( Detta innebär att vi för tredje gången på mindre än två veckor får ställa in middag/fika med våra kära vänner som vi ser fram emot så.

Hugo har haft det riktigt, riktigt jobbigt under den här sjukdomsveckan. Han har sovit dåligt, inte ätit någonting nästan (hans kropp svälter nu, han luktar aceton ur munnen) och han har gnällt, gråtit och sagt "nej!" till allting. Det tar såklart på föräldrarnas krafter också...

Idag började Hugo "tjata" om att simma. Han vill iväg till Simsalabim. (Han brukar börja att tjata om att simma på lördagar genom att göra sitt eget tecken för simning och samtidigt låta som en bil - vi åker bil dit nuförtiden.) Jag vet inte hur han kan veta att det är lördag idag? Han har ju varit hemma hela veckan. Vi får hoppas att han är prickfri imorgon så att vi kan komma iväg på kursavslutningen och få ett nytt diplom att hänga upp på väggen :)

Hugo sjuk

Stackars Hugo har över 39 graders feber, snuva och lös mage. Han är mycket trött och har ingen aptit what so ever. För att få i honom någonting överhuvudtaget idag så satte jag Jeroen på att baka kladdkaka medan vi satt och slötittade på Tyra Banks show :)
Efter tre bitar (!) kladdkaka och en dos Panodil så var Hugo pigg en stund. Jag passade på att gå till jobbet och byta en buffert. När jag kom hem var Hugo febrig igen och ville absolut inte ha något att äta.
Jag tror att jag blivit smittad av Hugo för toaletten fick ett akutbesök av mig när jag kom hem. Sitter och fryser nu... Skall värma mig med en varm kopp sparrissoppa som min köksslav fixar åt mig i skrivande stund. Skönt att bli bortskämd :)

Biobiljett bokad

Nu har jag bokat en biobiljett till föreställningen "This is it" om Michael Jackson. Kan inte tänka mig ett bättre sätt att fira min födelsedag (fast en dag i efterskott). Jag skall gå själv så att jag verkligen kan gå in helt i filmen! :) Love it!