30 cm smärta

Foto: jag

Att man kan ha så ont på så många ställen inom en så liten volym av sig själv! Jag förstår inte! Livmodertappen ilar, nedre delen av livmodern gör ont, hela magen känns som om den har syrebrist, fogen i blygdbenet protesterar vilt och tarmarna vänder ut och in på sig själva! Det är väl bara att fortsätta stå ut några dagar till...

"Vändningen" igår

Vi var inne på sjukhuset igår för att vända bebisen rätt. Först fick vi vänta en stund på att barnmorskan skulle bli ledig. Sedan lotsade hon oss till ett rum där hon klämde lite på magen och sa att hon trodde att huvudet låg neråt... Men hon kopplade ändå på ctg och jag fick ligga med banden kring magen i världens längsta 30 min. Jag hade känslan av mjölksyra i magen, men det blev inga stora utslag på apparaten (tittade då och då för att se om det syntes några sammandragningar...). Det pendlade mellan 8% och 15%. Har ingen aning om vad det betyder :) Pulsen låg mest strax över 150, men även den pendlade mellan 130-180.

Sedan kom läkaren in och sa att ctg-kurvan så jättebra ut. Så klämde hon på magen och sa att hon tyckte att huvudet låg neråt och att det förmodligen sjunkit ner en bit. "Jippie" och "Typiskt" tänkte jag på samma gång. För visst var det skönt att slippa vändningsförsök, och underbart om huvudet sjunkit ner en bit så att det blir svårare för bebis att snurra runt. Men vad typiskt att bebis skall lägga sig på tvären under kontrollerna för att sedan lägga sig tillrätta när vi får tid för vändning! Det är ju inte mitt fel, men jag känner mig lite som en hypokondrier...

Från och med nu kommer jag att strunta i om bebis ligger rättvänd eller felvänd eller om den slagit knut på sig själv. För vänder den sig nu så kommer den förmodligen att snurra tills värkarna sätter igång. Och då kan jag lika gärna vänta tills dess med att se om den ligger rätt, eller om det är läge för ett halvakut snitt! Så det så!

Redigering av bilder

Selma med familj

foto: jag

Det är dags att sätta sig och redigera de sista bildbeställningarna. Ser på babytickern att det visst bara är 26 dagar kvar till BF, så nu måste allt fotorelaterat bli klart! :)

Sjukhusdag imorgon!

Imorgon kommer jag att springa på sjukhuset en del igen. På morgonen skall Hugo till allergicentrum för att göra lapptest mot mjölk. Sedan dumpar jag honom på dagis, tar en långpromenad till stan för att äta lunch med Amanda och shoppa lite saker.

På eftermiddagen möter jag upp Jeroen på sjukhuset för att sedan se om vi skall göra ett vändningsförsök på bebbe. Sammandragningarna har varit betydligt färre idag. Kanske för att jag fick chansen att vila en stund igår eftermiddag?

Längtar till imorgon, samtidigt som det känns lite dumt att springa på ultraljud, förlossning och special-MVC stup i kvarten...

Snurrigt

Äntligen fick hela familjen träffa sötaste Ulla på MVC igen! :) Mitt blodtryck är precis samma som det var när jag skrevs in och urinprovet var blankt. Bebis har dock snurrat runt i magen igen och ligger nu i princip helt på tvären. Suck! Så nu har jag fått en ny tid för vändningsförsök på förlossningen på måndag. Den här gången skippar vi ultraljudsavdelningen eftersom det var fullt där och vi gjorde en tillväxtkontroll för en vecka sedan. Om jag fattade rätt så skall de kolla snabbt med ett "enklare" ultraljud i vilket läge bebis ligger innan jag ev får ligga med ctg-kurvan.

Jag har ju haft ganska mycket sammandragningar de 3 senaste dagarna. Jag missade att fråga hur de gör om jag har sammandragningar på måndag också... Jag vill ju helst att sammandragningarna skall vara ett tecken på att det snart är dags, även om vi inte har fixat alla prylar hemma.

Lunka på...

Det händer inte särskilt mycket i vardagen just nu, förutom allt det här med graviditeten... Känner mig enkelspårig! Idag var i alla fall min sista dag på labbet och från och med imorgon kommer jag att vara hemma och fixa. Ett manuskript skall läsas och skrivas om lite. Annars är det lugnt.

Jag hade sammandragningar fram till 14-tiden idag och fick även svettattacker i samband med dessa. Phu! Jag kände mig som en tant i klimakteriet! Mitt under lunchen med mina söta kollegor började svetten bryta fram. Riktigt otrevligt. Men sammandragningarna är välkomna. Jobba på bara! Fixa ut bebis snart! (Fast först skall vi hämta vagn, fixa spjälsängen, köpa de sista sakerna som behövs, packa bb-väskan och sånt - det fixar jag nästa vecka!)

Please?

Oufff! Jag har haft besynnerliga krämpor i magen idag. Plötsligt känns det som om hela magen får syrebrist. Det gör inte ont på något sätt, men det går inte att vara sig själv riktigt. Känns som illamående fast utan att må illa. Que? Någon som förstår? Vet inte om det är sammandragningar, eller om det kan vara att bebbe ligger och trycker på något blodkärl.

Utöver det har jag haft ont i operationsärret och de vanliga sammandragningssmärtorna. Inget att gå i däck för egentligen, men det är sååå trist att inte fungera normalt! Som grädde på moset känner jag hur det håller på att mogna till för en förlossning på lämpligt ställe.

Behöver jag säga att Hugo fått leka ensamlekar under eftermiddagen??? :(

Hoppas att den här mognadsprocessen fortsätter i samma takt. Jag skiter i om jag får vagga fram, snäsa av familjen, är totalt osocial osv i ett par dagar, om det bara kan betyda att bebis kommer snart. 4 veckor, släng er i väggen! Jag är redo nu!

Vändningsförsöket igår

Jag hade rätt igår när jag misstänkte att bebis hade snurrat runt igen. Jeroen kom och hämtade mig med bilen. Vi åkte hem för att hämta blodgrupperingspappret som jag hade glömt hemma först och när jag gick upp i trappan så kändes det som att jag hade ett huvud "mellan benen" :)

På sjukhuset gick vi direkt för att köpa tidningar att läsa ifall det skulle bli långa stunder med ctg-körningar. Sedan satte vi oss utanför ultraljudsrummen. De skriver upp på tavlan vilka som jobbar under dagen och jag såg att barnmorskan som var med när Hugo plockades ut jobbade. Jag hade drömt att det var hon som skulle göra ultraljudet och så blev det i verkligheten också!

Hon hann knappt sätta ultraljudsmanicken mot magen innan vi såg att huvudet var vänt neråt. Sedan tittade hon på hjärtat också (4 fina rum) och så var vi klara! Besöket tog inte ens 5 minuter. Inte alls vad jag hade ställt in mig på, men så himla skönt!

Barnmorskan tyckte att jag skulle ta en långpromenad för att ev få igång sammandragningar så att bebis kunde fixera sig lite. Ett förslag som jag tog fasta på, inte för att jag trodde att det skulle hjälpa, men för att det lät härligt med en vårpromenad! :)

Vågar jag?

På min promenad till jobbet kände jag en svag smärta i operationsärret och magen kändes som en hård, uppblåst ballong. Vågar jag ens tänka tanken att bebis kanske vänt sig igen ändå? Åh, vad nervööööst!!!

6 timmar kvar

Om 6 timmar skall vi infinna oss på ultraljudsavdelningen! Jag vågar inte ens gissa hur bebbe ligger just nu. Men det gör inte ont i mitt gamla operationsärr, vilket är ett tecken på att huvudet inte är neråt... Fast jag kan ju ha fel!

Efter ultraljudet blir vi lotsade till ett förlossningsrum (om huvudet inte är neråt - för då får vi åka hem), där vi skall köra en ctg-kurva på 20-30 min. Sedan får jag dropp med Bricanyl - hemska tanke! Och så kommer läkaren och försöker vända bebbe. Därefter blir det ytterligare en ctg-kurva och om allt ser bra ut får vi åka hem.

Hugo ler finurligt när vi pratar om att han får stanna länge på dagis idag. Hoppas att han tycker att det är lika roligt när barn efter barn går hem i eftermiddag och han är kvar... Jag är grymt nyfiken på hur han tar det!

Glassbilen floppade

I veckor har Hugo pratat om glassbilen! Vi hörde den en dag när vi var ute och lekte på lekplatsen och jag lovade honom att nästa gång den kommer så skall vi gå ut och titta på den och köpa glass. Idag skulle den vara hos oss kl 19.30. Efter Hugos normala läggdags, men lovat är lovat. Så vi var ute några minuter innan glassbilen skulle vara på plats. Helt i onödan, för plötsligt hör vi den i fel ände av vårt område!!! Vet inte om den är sen eller bara ändrat sin rutt från den som står på nätet. Surt i alla fall, men Hugo verkade inte vara så bekymrad. Han var nöjd när vi kom hem och bad bara att få äta gröt :D Hoppas att ett extra mål mat på kvällen gör att han sover extra länge imorgon!

Succé på Simsalabim!

Hugo var så duktig på Simsalabim igår! Fröken Marina hade gjort iordning en hinderbana som bestod i:

- vattenrutschkana
- "klängställningen" att gå på och dyka ner ifrån
- tunnel att simma ryggsim genom
- en ring att dyka under och in i för att hämta en stor boll, kasta ut bollen, dyka ut igen och kasta in bollen igen
- trappstege att klättra upp på kanten ifrån
- matta att dyka eller rulla ner i vattnet från
- stången att "gå apa" längs med
- en spegel under vattnet för att dyka och vinka till sig själv och mamma/pappa
- en bit apgång till
- matta att springa på och hoppa i vattnet från

Hugo gjorde allt det där med glädje, förutom rutschkanan som vi hoppade över helt.

Jag är lite förbryllad och nyfiken på varför det går så bra när bara jag eller Jeroen är med Hugo i bassängen. Hugo är väldigt noga med att både mamma och pappa skall med till Simsalabim, men när vi båda är med i bassängen så tycker han inte att det är roligt att göra några av övningarna, allraminst att dyka. Men de 3 senaste gångerna som bara jag eller Jeroen varit med, så har Hugo dykt och varit jätteduktig. I och för sig så har det varit få barn i bassängen de gångerna och jag tror att det har mycket med saken att göra. Hugo vill gärna vara i ett eget hörn... Och så är det säkert jobbigt att hålla reda på mamma och pappa när båda är med så att det tar all fokus :)

Ultraljudet igår

Ultraljudet igår visar att bebis fortfarande följer tillväxtkurvan exemplariskt. Däremot så har busungen snurrat runt igen och ligger nu på tvären. Därför fick vi tid för ett vändningsförsök på tisdag eftermiddag. Jag är liiite nervös för Bricanylen och undrar hur det känns när läkaren försöker vända bebbe... Jag tycker att det är ömt och känns obehagligt bara någon bm eller läkare känner på magen för att se hur bebis ligger! Vi får se. Det kanske slutar med att jag vrålar "SLUUUTA!!!".

Om man har extrem otur kan vändningsförsöket sluta med ett akutsnitt. Men det är tydligen väldigt ovanligt. Men med tanke på att vi har Hugo hemma så måste vi förbereda oss för det med barnvakt och mat i kyl och frys...Pust!

Just nu funderar jag mycket på vad som är bäst för Hugo: Att han får gå en riktigt lång dag på dagis på tisdag så att vi ev själva hinner hämta honom (kan bli kl 17 eller senare), eller om vi skall bestämma att Jenny hämtar honom så fort hon kan (om det drar ut på tiden på sjukhuset), så att dagisdagen blir lika lång som den brukar, fast det blir en annorlunda hämtning...

Mellandag och hunger

Det blev en dag på jobbet idag :) Men det är inte så mycket jag kan göra, mer än att börja städa upp på lab och kontor, eftersom jag skall till sjukhuset för ultraljud och läkarsamtal imorgon och därför inte kan starta upp ngt på lab idag.

Idag kan jag äta! Vaknade av Hugo kl 4 imorse. Han var vrålhungrig så han fick äta gröt i sängen med förhoppningen om att han skulle vilja somna om sedan. Han ville gärna sitta på bollen och var på väg att somna in igen när jag plötsligt blev så våldsamt hungrig att jag bara var tvungen att gå ner och äta. Hela magen krampade ihop sig! En tallrik gröt och lite klistermärkespyssel senare så blev jag illamående och bad Jeroen ta över. Jag somnade om och sov i 2 timmar. Under förmiddagen har jag fått i mig 2 små morötter, 1 päron och en stor macka utan att må illa!!! Tänk vad fort det kan vända! Skönt.

Hugo börjar se mager ut igen. Han ser knotig ut i ansiktet, kring ögonen. Inte kul alls. Hoppas på att han får upp aptiten nu igen när han får vara på dagis och när mamma och pappa är friska och orkar äta normalt också. Klart att han inte vill äta om inte vi äter. Det har han alltid haft svårt för... I eftermiddag har jag utlovat glass när vi kommer hem. Och i helgen skall det bakas kanelbullar igen. Kanelbullar funkar alltid för att få upp hullet! :)

Magsjuka

Jodå, jag åkte också på magsjukan. Igår var jag helt däckad och fick knappt i mig något att dricka ens. Men på kvällen blev det bättre och då lyckades jag knapra i mig ett päron, två piggelin och lite nudlar. Känner mig lite yr idag, men jag antar att det är för att jag inte ätit så bra. Bebis tar väl av mina reserver nu kan jag tänka mig.

Jag skall i alla fall ut och ta mig en nypa frisk luft nu. Skall titta förbi på Coop och se om de har några färdiga pannkakor. Pannkakor med äpplemos borde funka bra att knapra på, även om jag inte är så sugen just nu, efter att ha försökt äta rostat bröd med ost :/

Nåja, på fredag är det dags för ultraljud igen och då skall jag i alla fall vara frisk!

Otur

Det verkar som om vi har oflyt just nu... Hugo blev magsjuk i lördags morse. Han kräktes två gånger och däckade sedan i min famn på soffan. Sedan var han pigg och kry, men natten till idag (måndag) kräktes han igen. Det blev till att stanna hemma från dagis och jobb. Jeroen kräktes någon timme efter Hugo inatt, och har legat däckad hela dagen. Jag har mått illa, men inte behövt springa in på toaletten...

Hugo har varit pigg och glad hela dagen idag. Att ta hand om en pigg 2-åring är inte det lättaste när man mår så illa att man helst skulle vilja ligga och sova själv! Jag får så dåligt samvete när jag inte kan göra alla saker som Hugo vill göra, utan hittar på halvdana kompromisslekar istället. Som att ligga ner på golvet och leka med bilar när Hugo vill rusa runt på hela undervåningen med dem. Men dagen har fungerat riktigt bra trots allt.

Nu skall jag ägna kvällen åt att vila upp mig så att jag har ork med jobb imorgon...

Pojke eller flicka?

Jag har gått och funderat på saker som skiljer sig mellan den här graviditeten och den med Hugo...

1. hormonrand på magen: H: ja, en svag, 2: ingen
2. kroppsbehåring: H: som vanligt, 2: mycket långsammare än vanligt
3. hickande bebis: H: varje morgon och kväll, 2: inte ofta alls
4. bebisens puls: H: medel (140-150), 2: hög (144-158)
5. illamående: H: knappt märkbart, 2: usch ja, konstant i 8 veckor och därefter 5 veckors huvudvärk
   
   (H = Hugo, 2 = bebbe nr 2)

Punkt 1, 2 och 5 får mig att tro att det blir en flicka den här gången.

Vecka 34+0

Jupp, bebis ligger med huvudet neråt nu :) Hoppas att h*n ligger kvar så resten av tiden!

Vindfleece-overall, tunn mössa och vindtäta tossor är inköpta, liksom fina barngalgar.

Bebis ligger rätt!

Nu tror jag att bebis ligger rätt! Tjoho! För en halvtimme sedan började h*n göra rörelser uppe vid höger revben. Svårt att känna om det är armar eller ben som rör sig... Men nu hickas det och det känns mest långt ner i magen på mig och precis nu kom en spark rakt upp, typ under hjärtat.

Imorgon skall vi till MVC. Barnmorskan skall göra ett enkelt ultraljud för att se hur bebbe ligger, så får vi se om jag har rätt. (Såvida busungen inte snurrar runt inatt igen...)

En bra dag... (?)

Idag var jag överlycklig när jag på eftermiddagen inte kände ett uns av smärta någonstans i kroppen. Visst, magen kändes som om den skulle spricka när som helst, men inget gjorde ont. Jag bestämde mig för att idag skulle det städas och plockas undan en massa!

Hugo var den förste att bli skurad i ett varmt bad! Sedan dammsög jag och skurade golvet i hallen. Och där tog det stopp. Ont i ryggen! Det här är ett skämt! Det var dock inte sämre än att jag orkade med att laga middagen: grillad kyckling med potatis, sås och ärtor. Förresten, det var Allroundkryddan som Hugo reagerade på, för när jag bara saltar kycklingen så förblir hans mage normal.

Bildbeställningar från mina senaste fotograferingar börjar trilla in. Bl a den här som skall användas som tackkort för dopet:

Selma, 5 mån

foto: jag

Så söta!

Så här fina är min kollega Patricia och hennes Robin som jag fotade i lördags!


Söta paret Patricia och Robin
foto: jag

Tack till Robin för lånet av NikonD700. Superkul att ni ställde upp som modeller!!! :)

Jag saknar...

.... parfymerat tvättmedel!!!

Sedan Hugo föddes har vi kört Neutral tvättmedel utan parfym. Jag stod precis och bytte sängkläder och mindes plötsligt hur otroligt mysigt det är att krypa ner i en säng med nybytta lakan som doftar somrigt och fräscht av tvättmedel. Visst, nu är det fräscht, men det luktar INGENTING! Snyft! Nåja, jag får väl stå ut något år till med doftlösa sängkläder och kläder för att nyfödd bebis inte skall riskera att få några hudproblem. Sedan skall Via och Softlan köpas in igen! I love! Barnkläderna kan vi ju fortsätta tvätta parfymfritt om vi vill det...

Jag tror inte att jag blir riktigt mig själv igen innan jag får sova i parfymerade sängkläder :D

Nere

Buäk! Jag mår inte bra. Jag är så fruktansvärt trött och har ont i huvudet, ont i halsen. Det som får mig att må lite bättre är baby tickern här bredvid som säger att det "bara" är 45 dagar kvar till bebis är beräknad.

Hej du speleman!

Thure, 2 år
foto: jag

Thure hade fått en ny gitarr igår som han inte ville släppa för en sekund :)

Vecka 34

Äntligen känns det som att tiden går liiite fortare. Vi skall iväg på kontroller och dyl nästan varje vecka ett tag nu och det kan nog hjälpa till att skynda på tiden en smula. Vecka 34 är vi inne i nu. Så här står det om att vara gravid i v 34 på http://www.minbebis.se/:

Bebis
Bebisen väger ca 2250 g och är 44 cm. Nu är alla inre organ helt färdiga och klara inför förlossningen. Bebisen lungor behöver lite mer tid för att klara av omställningen från vatten till luft. Pupillerna kan vidgas och dra ihop sig och ansiktet är mer slätt än rynkigt.

Du
Livmodermåttet är från blygdbenet till toppen ca 32 till 34 cm. Du kan känna av förvärkar. De känns mer obehagliga än smärtsamma. Det kan hålla i sig i ca 30 sekunder och innebär att livmodern tränar sig inför förlossningen. Din navel kan stå utåt och en hormonrand kan synas mellan naveln och blygdbenet. Den bleknar efter förlossningen och brukar försvinna helt efter ett tag. Barnet ligger och trycker mot dina lungor och det kan göra att du känner dig anfådd eller har en obehaglig känsla under revbenen.

Dagens Donna

Selma, 5 månader

foto: jag

Det är nog bra att sista studiofotograferingen innan förlossningen var idag... Min kropp är sliten och det var inte helt smärtfritt att flytta omkring på blixtar och skärmar eller att klättra upp och ner för stegar idag. Tur att det går över så småningom.

Roligt har jag haft idag så tack till alla mina fina "modeller".

Ont i magen

Idag har jag legat hemma hela dagen med ont i magen. Jag gick upp strax efter 5, när Hugo hade vaknat. Jag kunde inte somna om pga att det kändes som om någon precis dragit ut en kateter... Så jag slängde mig in i duschen och tog en lång varm dusch. Efter det var jag lite snurrig och lade mig i sängen igen. Där somnade jag om, vaknade med "mensvärk", somnade om igen, vaknade och hade fortfarande ont, gick ner och åt lunch, lade mig på soffan och rörde mig inte ur fläcken förrän det var dags att hämta Hugo på dagis.

Hoppas att det inte kommer att vara så här resten av graviditeten! Men jag kanske skall ställa in mig på det? Det var ju så i 2 månader med Hugo. Fast då var det nästan enbart på kvällen och natten och på dagarna var jag ju arbetssökande, så då gjorde det inte så mycket om jag tog en dag på soffan... :(

Har tre veckor kvar att vara på lab/kontoret så om jag har ont får väl den här bilden skrämma iväg mig till jobbet:


Porträtt från förra helgens studiofotografering
foto: jag

Big Brother ser dig! Knapra Panodil, Laila!

Kommer!

Vi börjar ha ganska roliga konversationer med Hugo här hemma nu...

H: Kommer!
Jag: Vem är det som kommer?
H: Bäbbi.
Jag: Ja, snart kommer bebisen! Vad tycker du bebisen skall heta?
H: Ehmmm. Toot-toot! (=tåg)

Det här med tåget kommer ifrån att jag har avslöjat att när Hugo blir storebror så skall han få ett Brio tågset... Så nu längtar Hugo efter bebbe! ;)

Skriva förlossningsbrev...

Igår kväll började jag skriva på mitt förlossningsbrev. Jag hann inte längre än att titta igenom tips på vad man kan ta upp. Sedan fick jag typ ångest. Vet inte vad jag skall skriva. När jag väl är i situationen att jag skall föda så släpper jag ändå allt och vem vet vad jag behöver (eller kräver) just då. Men jag vill i alla fall tänka igenom vad jag tyckte var bra respektive dåligt med förra förlossningen och prata med J om det så kan han kanske hjälpa mig när jag blir stum av smärta och bara står och skakar på huvudet utan att få fram ett ljud... ;)

Sista bokade plåtningen

En av alla charmiga bilder från helgens familjefotografering.
Foto: jag

På lördag har jag sista bokade plåtningen innan jag tar paus för att kunna "njuta" av sista tiden som höggravid! Känns mycket märkligt, men efter lördag kommer jag ha en hel del bilder att redigera samt två fotouppgifter att lämna in i kursen "Visuell kommunikation". Sedan har jag redan planer på att fota bebis som nyfödd! Och jag vill även göra fler bilder i serien "Waiting for you". Så helt fotolös kommer jag absolut inte att vara ;)

På lördag skall jag även testa en Nikon D700 i studion. Spännande att se vad den går för!

Ny torktumlare!

Idag fick vi äntligen vår nya torktumlare. Den har placerats ovanpå tvättmaskinen och jag börjar genast fundera på vad vi skall göra med utrymmet som nu alltså står tomt (där den gamla torktumlaren stod). Nu skall jag läsa instruktionsbok, för snart måste jag starta första körningen med handdukar!

Skör tråd

Det verkar som om någon vill påminna mig om att livet hänger på en skör tråd den här veckan. Jordbävningen i Chile, fall på gravidmagen och idag: Hugo höll på att kvävas av en fiskpinne!

Jag är ensam med Hugo ikväll och vi åt fiskpinnar och snabbmakaroner + ärtor. Jag var lite tveksam till om Hugo överhuvudtaget skulle vilja äta fiskpinnar då han inte verkat tycka om dem de senaste gångerna vi ätit fiskpinnar. Lägg därtill att han varit sjuk och inte ätit något alls i princip i ganska många dagar. Ikväll var han hungrig och var väldigt intresserad av vad jag lagade för mat. När jag visade honom så sa han NÄÄÄÄÄÄÄÄ! och sprang ut ur köket. Hoppet sjönk ytterligare.

Hugo kom dock tillbaka till köket och tog fram ketchupflaskan ur kylen och ställde den på bordet där han sedan satt och väntade på att maten skulle bli klar. Som sagt: hungrig!

Fiskpinnar var gott idag, men han ville inte ha delad fiskpinne utan en hel att bita på. Han fick en hel från min tallrik. Allt var frid och fröjd tills jag plötsligt såg hur han stelnade till och stoppade in hela sin hand i munnen. HAN FICK INTE LUFT!!!! Jag dunkade honom några gånger i ryggen och var precis på väg att störta upp ur stolen (hur man nu kan störta upp med en stor kula på magen) för att trycka på buken, men då kom fisken upp igen. Phu!

Tog en störtgråtande Hugo i famnen och tänkte att nu äter han aldrig mer fiskpinnar... (Som om det skulle vara det värsta, pfff.) Men Hugo är nog tuffare än somliga tror, för han slutade att gråta, ville sitta på sin stol igen, gav min den stora fiskpinnen och började äta de små fiskpinnebitarna istället. Snutten!

Kroppen förbereder sig!

Igår ramlade jag ute i snöslasket. Sidan av magen slog i. Jag såg stjärnor, men det berodde nog mest på att jag föll fort och reste mig upp ännu snabbare (det var kallt och blött och jag var på väg till jobbet och jag ville inte gå hem igen för att byta kläder). Fick inte ont, mådde inte illa, men liiite orolig var jag för bebbe innan h*n började röra på sig ca 2 timmar senare.

Min kropp verkar förbereda sig på allvar nu inför kommande förlossning. Imorse kom den första droppen mjölk och jag har ont i "musen" på ett annat sätt än vid foglossning. Kanske skall jag se till att min hjärna börjar förbereda sig lite bättre också på tillökning i familjen? 7 veckor kvar känns som en evighet, men de sista veckorna kanske går fort. Låt oss hoppas på det!