Flytande kväve

Midsommardagen. Sitter på jobbet... Jag skall rena fram ett protein och se hur stabilt det är, vid vilken temperatur det förstörs och om det kan bli "helt" igen efter att man förstört det. Tänk er ett rått ägg som man kokar eller steker. Då förstörs proteinerna i ägget och det kan man ju se klart och tydligt genom att äggvitan blir vit och fast istället för genomskinlig och rinnig. Det är ungefär vad jag skall utsätta mitt protein för. Jag skall värma upp det till 95 grader under tiden som jag mäter hur mycket struktur proteinet har kvar under hela uppvärmningen. Det är alltså inget som jag kan se med blotta ögat... Sedan skall jag se om jag kan "få tillbaka min råa äggvita" genom att sakta sänka temperaturen igen.

Det här proteinet har jag klonat in i E. coli-bakterier som sedan har producerat proteinet i många tusentals molekyler. För att få ut proteinet ur bakterierna så måste jag slå sönder bakterierna. Idag gör jag det med en metod som kallas "Freeze and Thaw". Jag fryser och tinar helt enkelt bakterierna upprepade gånger så att de spricker och mitt protein kommer ut i lösning.

Men jag fryser dem inte i en vanlig frys. Nej, jag stoppar de i flytande kväve. Visste ni att kväve är den vanligaste molekylen i den luft som vi andas? 78 % av luften består av kväve. 20% av syre. Kväve har en kokpunkt på -195 grader celsius. Det vill säga, om man kyler vanlig kvävgas till minus 195 grader så blir det flytande. Den här grymt kalla vätskan är det som jag fryser mina bakterier i. Riktigt häftigt! Om man stoppar ner något som har rumstemperatur i flytande kväve så spottar och fräser den och en vit rök "rinner" ner över kanten på behållaren och ut på golvet kring behållaren. Så vackert! Jag får massor med fotoidéer varje gång jag håller på med flytande kväve :D

Det här är första gången jag kör Freeze and Thaw-metoden så håll tummarna för mig att det går bra och att jag får ut mycket protein!

EDIT 14.53: Jodå, bakterierna har gått sönder! Och hur vet jag det? Jo - när man slår sönder celler så hamnar DNA också i lösningen och DNA har en konsistens som liknar snor... Eftersom jag inte har tillgång till DNase (ett enzym som klipper sönder DNA) så har jag därför en snorig sörja att jobba med nu. Härligt va? Jag hoppas på att snoret lägger sig i botten nu när jag centrifugerar mitt prov. Annars har jag ett stort problem.
Nästa steg är att ladda på mitt proteinprov på en kolonn som skall binda upp det proteinet som jag är ute efter, men släppa igenom alla andra proteiner. Sedan släpper jag ut proteinet igen med hjälp av en speciell buffert. Imorgon kan jag se om jag fått något protein då jag skall köra sds-geler. Skall visa er, jag lovar! :)